Fakta om diamanter

Fakta om diamanter

Bakgrund
Människan har fascinerats av diamanter i över 3000 år! De första hittades i Indien, och förmodligen var det framförallt den överlägsna hårdheten, som gjorde den till nummer ett bland alla ädelstenar. När man sedan lärde sig att slipa fasetter för att locka fram dess inre skönhet ökade efterfrågan ännu mer.

Den berömda diamanten Koh-i-noor slipades på 1200-talet och värderades till motsvarande ”hela världens utgifter under en dag”! Idag, 800 år senare, finns den bland de engelska kronjuvelerna.

Fyndorter
När diamanterna började ta slut i Indien på 1700-talet hittade man nya i Brasilien. Under 1800-talet upptäcktes nya fyndigheter i södra och västra Afrika, som fortfarande är i drift och är en viktig inkomstkälla för de länder, där fyndigheterna finns. På 1900-talet tillkom Ryssland och Australien, som numera har den största produktionen. De senaste fynden är från Canada.

Under slutet av 1900-talet användes en liten del av Afrikas diamanter av illegala rebelltrupper till att finansiera inbördeskrig. För att sätta stopp för detta finns det nu regler, som gör att man kan spåra diamanterna från gruva till affär.

Fakta
Diamant är kristalliserat kol (C) och har den högsta hårdheten av alla naturliga material. Men även om inget annat än diamant kan repa den så kan ett slag eller hårt tryck orsaka skador. Värdet bedöms efter fyra faktorer, som kallas för diamantens 4C.

Färg (Colour)

Traditionella termer Internationella termer Beskrivning
River D – E Mycket sällsynt vit
Top Wesselton F – G Sällsynt vit
Wesselton H Vit
Top Crystal I Mycket lätt tonad vit
Crystal J Lätt tonad vit
Top Cape K – L Tonad vit
Cape M – N Lätt gulaktig
Light yellow O – R Gulaktig
Yellow S – Z Gul

Förutom de vanliga gultonade färgerna finns diamanter I många olika färger. Om dessa är tydliga och naturliga kallas de för Fancy Colour – de är mycket ovanliga.

Klarhet (Clarity)
Antalet eller storleken på inneslutningar (små fragment av andra mineral inuti diamanten) bedöms i 10 gångers förstoring.

IF Inga inneslutningar
VVS Mycket mycket små inneslutningar
VS Mycket små inneslutningar
SI Små inneslutningar
PIQUÉ1 Inneslutningar, synliga för blotta ögat
PIQUÉ2 Inneslutningar, synliga för blotta ögat
PIQUÉ3 Inneslutningar, synliga för blotta ögat

Slipning (Cut)
Mycket God
God Medelgod
Dålig

Från de tidigaste slipningarna såsom rosenstensslipningen utvecklades den runda briljant-slipningen långsamt, för att kring andra världskriget ha uppnått dagens form. Den fyrkantiga princess-slipningen är numera också mycket populär. Andra exempel på slipformer är hjärtslipning och navette (båtform).

Vikt (Carat)
Liksom alla andra ädelstenar mäts en diamants vikt och således också dess storlek i carat. En carat motsvarar 0,2 gram. En carat kan i sin tur delas upp i hundradelar – t ex 0,25 ct. Storleken är den mest uppenbara faktorn när man bestämmer en diamants värde. Men två lika stora diamanter kan ha mycket olika värde beroende på deras resp. kvalitet. Diamanter av hög kvalitet finns i alla storlekar.

Diamanten är framförallt en symbol för kärleken.
En diamant är för evigt!

Björn Carlsson, Gemmolog FGA